Tänk vad några peppande ord om kroppen och om de kroppsliga idealen

kan få mig på helt andra tankar!

Jag ser mig själv på ett helt annat sätt än vad jag någonsin har gjort!

Jag känner mig nästan nöjd över min kropp nu, från att ha varit helt missnöjd.

Tack   

Mitt mående har åkt berg - och dalbana de senaste två-tre veckorna.. De senaste åren? Trots promenader, som faktiskt får mig att må bra emellanåt.

Mitt mående har legat i focus på det här med att tycka om mig själv, att gilla mitt utseende.

Ena stunden har jag tyckt att jag ser "okej" ut, för att i nästa stund känna mig ful och fet.

Jag tror att det beror på att jag inte var den mest "populära" i skolan.. Om jag säger mobbing, så är det korrekt!

Att i stort sett varje dag få höra (glåpord) och bli utsatt (mössan avtagen i bussen vid avstigning, fått en rumpa visad på bussen vid avstigning, petad med käpp på, fått både is -och snöbollar kastad på, blivit jagad och de har skrattat då jag blivit arg) för av sina skolkamrater (inte alla!) sätter faktiskt förr eller senare sina spår. Jag mådde inte dåligt i skolan, utan det har kommit på senare år.

Och det har kommit nu.

Som nu - jag är väldigt missnöjd över mitt utseende.

Jag ser mig själv från två håll. Från ena hållet tycker jag att jag är ful och fet, men från andra hållet tycker jag att jag ser "okej" ut och att jag ser någorlunda bra ut.

Kanske därför som jag mår bra av komplimanger och att få uppskattning?

Nu ska jag inte fundera mer, sängen nästa..

...så har vi klarat oss från magsjuka. Vi brukar ha turen att göra det.. Men man vet ju som aldrig ändå när den slår till..

Jag hittade en länk om olika tips mot magsjuka.

Själv kör jag (och barnen) saft från citron. Om det funkar låter jag vara osagt, men än har vi inte fått magsjuka   

Enligt jogg.se har jag idag gått 11,16 km   

Med tanke på att jag inte har gått något nu på 4 dagar så tog jag igen det idag istället.

Vi med vår humor.. Vi fullkomligt älskar denna sekvens   

Efter ett 7-helsikes utbrott på minste sonen så slutade det ändå bra. Att kunna kramas och kunna säga förlåt är värt mycket!

Det började med att Elias inte lyssnade på mig och så var det igång.. En viljestark och trött 6 - åring och en trött mamma.. Dålig kombo   

Men nu så.. Efter några kramar och förlåt senare så ligger han nu till sängs och sover.

Om knappt en vecka ska jag till frisören. Behöver jag nämna att jag längtar nu!!

De senaste 2 gångerna har jag snaggat mig, riktigt kort! Men nu när håret har vuxit ut ( 3månader sedan sist!) vill jag spara ut det. Tror jag... Men samtidigt som jag vill spara ut det så vill jag göra något radikalt, med både färg och frisyr!

Jag håller på att leta mig galen på en frisyr jag vill ha  

Några frisyrer som jag har kikat på:

Men det finns ju en miljon frisyrer till att välja på...   

Nackdelen med att vara "periodare" är att när jag får mina uppehåll, med mina promenader, är att det dröjer så länge tills jag kommer igång igen.

Det positiva är att när jag väl kommer igång igen så "går jag ut" lite hårdare för var gång.

Som nu, från förra tisdagen (idag torsdag) så har jag sammanlagt gått 66 km, alltså 6,6 mil! De´ ni    Känns riktigt bra om jag får säga det själv!

Om jag har märkt något med kroppen? Nja.. Jo, magen börjar dra ihop sig  

På bara en vecka lite drygt  

Men en morot kan nog vara att nästa vecka ska vi följa med några goda vänner till fjällen! Och i deras sällskap villl jag inte se ut som en träskpadda..

Nä, nu bryter jag här, mer (vettiga) saker måste göras. Ha de´gott hörrni!