Inlägg publicerade under kategorin Gnäll

Av Eva - 30 augusti 2013 09:33

Sommaren är slut och hösten står och ropar runt knuten. Jag älskar hösten, men precis som i fjol får jag nästan ångest..

Jag känner inte alls för att tända ljus och krypa ner i soffan, absolut inte! Jag vill ha sommar.


Precis som i fjol har jag jobbat över sommaren och jobbat ihop pengar. Det är ju toppenbra! Speciellt med tanke på att jag har trivts som fisken i vattnet   


Jag har jobbat i åtta veckor och det är inte förrän denna månad som jag egentligen har en månadslön. Och det känns fantastiskt! Speciellt med tanke på att jag annars resten av året får hälften av det..


Om Lars hade jobbat så hade vi haft det bra ekonomiskt, men nu har han varit ledig. Och jag missunnar verkligen inte honom det, absolut inte! Han jobbar och sliter annars resten av året så han behöver verkligen vara ledig   


Men nu då, när man återigen har gjort sig skuldfri, och barnen måste ha kläder och skor, nix inga pengar kvar.

Elias har vuxit ur precis alla kläder, ett par byxor är vad han kan ha. Ett par?!


Mitt måtto är att Allt löser sig, men i skrivandets stund känns det inte så      

Nä, nu ska jag försvinna in i duschen och ta en låååångdusch...


Ett gnällinlägg, ja, jag vet.


Kramis på ER!

ANNONS
Av Eva - 23 maj 2013 08:54

1.

  

2.

   


Jag tror att det är åldern det beror på, helt ärligt.


Många (cirka 5 av 7) morgnar när jag vaknar är jag genomvarm! Om jag skulle ha lätt för att svettas så skulle jag svettas, men nu har jag svårt för att svettas.

Och det här med sömnen - Det är inte alla gånger, men de flesta gånger utav dem.. I natt vaknade jag kring tretiden och hade värk i benen? Hur jag än vred och vände så blev det inte bättre. Låg vaken över en timme..


Jag funderade på att kliva upp och ta en ipren, men den tar ju minst en halvtimme på sig innan den börjar att verka..

Jag funderade på att kliva upp och göra någon nytta, men det är ju mitt i natten..

Jag funderade på att bara kliva upp och röra på mig så jag slipper tänka på benen, men iddes inte..

Jag var helt enkelt för trött   


Jag vet inte varför jag hade ont i benen? Kan det vara för att de senaste dagarna har jag rört på mig flitigt med både promenader samt cykling!? Och därav värken? Jag tror det. 


Bara häromnatten vaknade jag och låg vaken över en timme, tack vare att det var så varmt. Och nu, denna gång, låg jag vaken tack vare att jag hade värk.


Gaaah!!


Jo, jag vet att många av er som läser detta knappt sover alls. Jag ska väl inte klaga överhuvudtaget..

Ni som är vakna loggar in på Facebook och skriver någon kommentar om att ni inte kan sova.

Jag är för tjurig för att göra det. Jag tjuras på och blundar fastän jag inte kan somna.


Nä, jag ska kanske ta en "vilodag" och vila mina ben och på´t i morgon igen.

Har fortfarande "värk" i benen..


God morgon!

ANNONS
Av Eva - 10 maj 2013 19:09

    



Snart kommer den efterlängtade skatteåterbäringen. Katschiiing, säger många.


Två gånger har jag behövt betala tillbaka. En gång hade jag för många jobb (kring år 2000-2001), då drogs det för lite skatt.

'Sedan var det förra året (2012) då jag också var tvungen att betala tillbaka, även där drogs det för lite skatt tack vare att a-kassan drog för lite.


Men nu i år ska jag verkligen njuta! ..av att återigen betala tillbaka... A-kassan drar återigen för lite..

Vad kräkless jag blir, jag som redan har lite pengar får ännu mindre   


Som tur är har Lars & jag gemensam ekonomi! Det har vi haft från allra första gången vi dejtade. Dock inget gemensamt konto.


Jag ska måste ringa och höra om de kan dra mer skatt av mig. Så jag slipper den förbenade restskatten nästa år!


Men ni som verkligen får återbäring - njut! Njut av varenda krona ni får tillbaka, det unnar jag er. Det hade jag själv gjort.

Av Eva - 5 maj 2013 21:47


 


Vi är 4 stycken, varav två vuxna, som bor i vårat hus. Men bara EN som städar, hur går det ihop? Är det bara för att jag är född kvinna som lotten ligger på mig? Eller?


Jag är så frustrerat trött, less och grinig på att det alltid bara är jag som ska styra upp här hemma. Alltid bara jag som ska städa. Gaaaah   

Men de övriga i familen då?


Det ska bli förbaskat skönt att maken ska fara bort på jobb några dagar nu, så behöver jag inte reta upp mig ett dugg!

Fast egentligen.... det kommer att bli jäkligt tomt utan honom   
Vem ska jag då ventilera dagen med om dagen som varit? Vem ska jag då dricka mitt kaffe med om kvällarna?

Det kommer att bli tomt, väldigt tomt...


Men det är faktiskt välbehövligt att vara ifrån varandra, så man får längta efter varann och känna saknad   

Som tur är är det inte ofta han far bort.


Gnäll · Jag
Av Eva - 9 april 2013 14:18

 

 

 

Är det inte bråk så är det flams. Flams som övergår till bråk och bråk som övergår till flams.

Så fort Rasmus kom hem från skolan gjorde jag iordning mellis. Och genast satte de igång att fjanta och tramsa sig..

Jag körde bort dem båda från bordet, fjant tolereras inte!


Elias gick upp på sitt rum och Rasmus skulle gå efter för att leka med Elias. Jag sa till Rasmus att de kommer att fortsätta, precis som de gjorde då de fikade. Har de väl börjat att fjanta sig så fortsätter det.. Men nej då, de skulle leka. Okej.


Väl uppe, vad börjas, om inte att de börjar att flamsa och fjanta. Som övergick till bråk. Jag visste det...   

Nu är Rasmus på sitt rum och Elias kollar på tv.


HUR orkar de? Hur? Men den frågan ställer sig antagligen alla föräldrar   

Av Eva - 5 mars 2013 10:26


 



I söndags började jag att känna av halsont. Och igår då jag vaknade gjorde det riktigt ont,. men det gör ju det på morgonen.

Trots det for jag med barnen på badhuset, och det kändes riktigt bra i halsen just då.


I morse när jag vaknade kände jag mig totalt orkelslös, nära till gråt och matt. Tog febern och jo, mycket riktigt, feber.

Jag som har massor att göra..   Men maken får baske mig hjälpa till han med!


En sak som slog mig var att två kvällar i rad har jag inte ens druckit upp kaffet på kvällen och i morse ville jag absolut inte ha kaffe till frukost?!

Men blev tvungen att koka mig en kopp ändå. Huvudvärken var i antågande..


Bara lunchen är äten så ska jag och barnen möta upp mamma och gå till pulkbacken 1 km bort.

För att orka så det blir i med en Ipren!


Suck, ska det ta om igen nu   



Av Eva - 16 februari 2013 13:27

 




Igår var en bra dag! Jag var pigg, kry och hade framförallt ork.

Idag? Vaknade med huvudvärk, snuvig och med en touch av feber och ingen ork.


Har ingen matlust för den delen.. Det enda jag ätit idag är naturell yoghurt och några havrefras till frukost.

Till lunch blev det ett par smörgåsar.

Och nu till mellanmål blev det keso, grädde och apelsin.

Ett par muggar kaffe och ett glas vatten har också slunkit ner.


Idag är det vinterns allra första härligaste dag   Och jag har ingen ork... Men, jag har faktiskt varit ute en stund! Det var så skönt att jag var ute en timme ca.


Elias ville inte ut (han som älskar att vara ute), men jag tvingade ut honom. Och nej, han skulle inte heller leka ute. Vem är fortfarande ute   


Jaja, orken lär väl komma tillbaka för mig någongång.. En annan dag.


Som vanligt då jag nu har haft feber och noll ork, så är jag så gräsligt sugen på smågodis?! Ge mig!!



Av Eva - 2 februari 2013 18:36

 




I några dagars tid har jag inte mått något vidare - feber.

Ena dagen mår jag dåligt, nästa mår jag bättre, för att idag må riktigt krasst.


Och denna dag har varit allt annat än bra.. Jo, en stund mitt på dan var det hyfsat, då Elias och jag hade biostund     

Men sen har det bara varit blääää...


Och ikväll skulle vi egentligen till svärmor på middag, men tyvärr inskjuknade hon i magsjuka.


Så då blev problemet - vad tusan äter vi till middag?
Men se, det ordnade till sig ändå. Tack mamma för "bidraget" till middag  


Nä, dagen som varit har varit i gråtets tecken   Ett tag kände jag mig liten.. Jag hulkade sådär som man gör då man är liten... Det var hemskt, jag fick knappt någon luft och hyperventilerade.

Men till slut så gav det med sig. Tack och lov!


Såhär är inte jag annars! Bara nu då jag är allt annat än pigg..


Sedan att jag bor med en man som är rädd för att ge en tröstande kram gör absolut inte saken bättre... Och jag är precis tvärtom! Ser jag någon som mår dåligt vill och bara måste jag ge en kram. Jag vill trösta.

Jag kan inte bara se på när någon mår dåligt, jag mår dåligt själv.
Men han är en man som jag ändå fullkomligt älskar. Annars skulle jag inte ha gift mig med honom..

Men visst önskar jag att lite mer känslor kunde visas.... Såsom att kunna prata om känslor och visa känslor.
Men det kanske är för mycket begärt? Karlar kanske inte gör sånt!?


  
  

Några rader om mig:



Lämna gärna en kommentar när du ändå kikar in!
Eller varför inte skriva ett ord eller två i gästboken :-)
Jag skulle bli superglad!

Lämna gärna ett ord :)

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2018
>>>

Besöksstatistik

Något du undrar över?

10 besvarade frågor

Kategorier

Senaste inläggen

Bloggar jag gillar:

Arkiv

Sök i bloggen

Följ bloggen

Följ evislillablogg med Blogkeen
Följ evislillablogg med Bloglovin'

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se