Kort & Gott

Igårkväll kombinerade jag och en god en P.W med löptur, rundan blev 8,3 km.

Idag P.W jag och den rundan blev 7,8 km.

Idag känns allt riktigt bra!

Jag vaknade i morse och kände mig riktigt energisk  

Men jag fick inte så mycket gjort ändå..

Men lite blev i alla fall!

Allt är bättre än inget alls.

En dag i morgon med   

Säga vad man vill, men mitt mående kommer och går precis som det känner för. Jag har tydligen inget att säga till om..

Idag har jag varit på trevligheter! Först var jag till en god vän som tagit sin examen till lärare och där fick jag veta saker som inte var väntat   Kul!!

Och efter att middagen var äten for vi och grattade min älskade brorsdotter, Daisy, som fyllt 5 år   

  Daisy  

Och nu strax ska jag och en god vän ut på en P.W/ kombinerad löptur!

En bra dag ändå   

Igår var jag trött, så trött.. Jag somnade på soffan, i vanlig ordning, och sedan när jag la mig i sängen somnade jag på studs. Hann precis planera in att jag skulle gå en runda när jag vaknade..

I morse när jag vaknade kände jag mig först pigg, men sedan kom tröttheten över mig. Tröttheten och segheten.. Känner mig trött och seg i både kropp och knopp   Inte blev det någon promenad där inte..

Jag har tonvis med saker att ta itu med här hemma innan jag går på mitt sommarvikariat. Men jag orkar inte.. All energi är putsväck.

Vet inte var energin har hamnat någonstans, för hos mig finns den definitivt inte..

Den enda energi jag har är att gå min runda, men inget mer. Även om jag inte går har jag ingen energi, så det är inte dit den försvinner till.

Igår när jag jobbade hade sambon åtminstone dammsugit. Bra, bra. En sak mindre för mig att göra..

Kom inte och säg att vi ska ha ett städschema, för det fungerar inte! Tro mig. Jag har gjort ett schema som inte följs.. Jo visst, men då gäller det att jag ligger på och tjatar. Med slutresultat att det är jag som blir en sur gnällkärring.

Nä, jag tror att jag går och lägger mig igen, tar med mig datorn och glor på nåt. För i morse hade jag lätt stannat kvar! ...om det inte hade varit för toabesök och hunger..

Gällande min höft som jag skrev om tidigare en dag - Den är bättre! Eller ska jag kanske säga att den är bra?! Nja, men bra mycket bättre än när jag skrev inlägget!

Det var tack vare att jag enbart softade ett par dagar! Och tack vare vilan kunde jag igår gå rundan två gånger  

Och den extra rundan gick jag pga av två orsaker, framförallt för att rensa hjärnan på negativa tankar och för att jag skulle jobba idag.

För så som jag känner mig nu efter att ha jobbat idag hade jag definitivt inte orkat   

Jag tror att jag fick så ont pga att jag varje dag har gått knappt 8 km och inte haft någon återhämningsdag..

Men nu är fröken fit for fight igen   

Det går upp och det går ner. Det går fram och det går bak.

Först känns det bra, sedan känns det dåligt och nästa stund känns det bra igen.

Bara sambon kommer in ska jag bege mig ut på en P.W

Andra för idag..

Troligtvis blir det samma sträcka som i morse, 7,8 km!

Hur ska man utrycka sig på bästa sätt för att nå fram till personer i omgivningen om hur man mår?

Försöker jag att säga hur jag mår så säger personen i fråga jo, det är ju så man mår. Eller du får väl gå till läkaren då.

Visar jag att jag har gjort ett test som visar att jag är på väg att bli deprimerad så svarar personen, jo, det är ju det svaret man får..

Säger jag att jag har ont någonstans så säger personen i fråga jaaa...

När jag tidigare har skrivit om mitt mående så har jag nog egentligen inte riktigt själv förstått hur dåligt jag har mått.

Personer som läst min blogg säger klart och tydligt: "Eva, du måste söka hjälp! Du är deprimerad och du ska inte må såhär! Ingen förtjänar att må dåligt, och när det finns hjälp att få så sök den."

Ja, kanske.. Men jag tänker i mitt stilla sinne att nä, inte mår jag så dåligt att jag måste söka hjälp?! Nää..

De sämre dagarna gör jag inte många knop.. Jag softar framför datorn och gör så lite som möjligt. Som att bara torka bordet är en jäkla procedur!

De bättre dagarna tvättar jag och försöker att fli av så gott det bara går..

Många dagar mår jag bra! Men de andra dagarna som kommer och går precis som de vill då...

Utåt sett verkar jag glad och positiv, har många vänner på Facebook som gillar det mesta av vad jag skriver och lägger upp.

Men hur många umgås jag med privat av dem jag har där? Inte många..  

Många är Facebookvänner, alltså sådana som man aldrig träffat utanför Facebook..

Jag skulle lätt kunna minska ner antalet vänner där till max 100 st. (har nu 445 st.) och då umgås jag inte med många utav dem heller.

Men jag gör det inte. Jag mår bra av dem vännerna, de visar att de bryr sig!

Falsk fasad, ja. Utåt sett verkar jag glad, pigg och positiv ( som jag egentligen är).

Men hemma är jag butter, less, trött, likgiltig, gråtfärdig, sur och grinig.

Kanske det är som så många säger, att jag mår dåligt och behöver söka hjälp?

Saker som gör att jag mår bra är:

* Ett städat och flitt hem!

* Människor som säger uppmuntrande ord och peppar mig.

* Att vara ute i naturen.

* Shoppa

* Ha egentid.

Saker som får mig att må dåligt är:

* Ett stökigt hem.

* Människor som får mig att bli deppad.

* Att det bara är jag som ska göra allt.

* Ekonomin (men vem mår inte dåligt över det..)

Jag tror att jag kommer att må bra igen och få bättre och mer energi när jag ska börja att jobba!

Blir det inte bättre, ja då får jag väl söka hjälp då...

Jag ska ju jobba i morgon, så   

Kram till Er som läser, uppmuntrar och förstår   

En höft spökar till och från för mig. Det började för ca 10 år sedan. Men nu ju allt mer tiden går känner jag av den mer och mer. Åldern?

Jag känner av den speciellt efter jag har kört bil och sedan kliver ur. Jag får halta på lite och sedan ger det med sig.

Nu idag känner jag av höften även då jag sitter.. Och jag får inte ligga på den sidan, då blir det värre.

Fast jag vet inte riktigt om det precis är just höften jag har ont i  Jag känner av en bit nedanför höften, ganska precis där låret börjar.

Själv så misstänker jag att det eventuellt kan vara höftledsartros. Självklart hoppas jag att det inte är det!

Jag prövade att ringa sjukgymnasten i måndags, men de var på lunch precis då och sedan har det fallit i glömska.. Jag får testa att ringa i morgon igen!

Jag hoppas på att sjukgymnasten kan ge mig några övningar så att det blir bra igen. Jag måste försöka göra något så det inte förvärras!

Nä, nu ska fröken sova några timmar. Avslutning för Rasmus i morgon     

(Bild från förra årets avslutning.)

För första gången sedan jag började blogga (11/7-10) har jag haft en riktigt lång bloggtorka.

Men varför skriva bara för skrivandets skull?!

Nä, precis  

**************************************************
*****

* Vårruset är avklarat för i år. Det var så roligt att nästa år blir det igen!

 * Förra helgen var vi till Östersund på minisemestern.

Jag säger som så.. Jag vill tillbaka!!

Vi softade, åt & drack gott, gottade oss i solen, badade och hela helgen var full av skratt!

Den allra bästa helgen jag någonsin haft  

Tack alla inblandade för helgen   

Puss på Er!