Jag är den som är tyst, jag biter ihop. Jag har alltid varit den som varit tyst. Ibland lite för tyst. Visst, det kan sippra ur lite någon gång ibland, men inget mer.

Jag är för snäll. Jag kom till insikt om det häromdagen, och jag tror att det är därför jag har mina små "downs" emellanåt. Jag säger aldrig vad jag tycker. Jag kan inte riva ifrån. Jag är för snäll.

Visst, vissa saker har jag otroligt lätt för att kläcka ur mig. Medans vissa saker sitter djupt inne, känsliga saker.

Men så kommer en gång då jag fullkomligt EXPLODERAR! Men tyvärr är de gångerna extremt sällsynta.. Händer nästan, nästan aldrig.

Efteråt så får jag otroligt dåligt samvete. Egentligen ska jag inte få det, men det är så jag är. Jag är för snäll.

Svara gärna på min omröstning här bredvid, till vänster!