Jag fullkomligt ÄLSKAR min onepiece - så skön!

Trodde aldrig att den skulle vara såå skön.

Jag känner mig som en jättesmurf i den, det enda som fattas är en vit mössa..    

Kram och godnatt!

Tänkte göra en uppdatering, men vet inte vad jag ska uppdatera? Det händer inte direkt mycket i mitt liv som jag kan berätta om..   

Barnen har varit hemma på julllov och idag är första dagen efter lovet för dem. Vet förresten inte när de hade ett långt skollov sist? Jag har ju alltid annars jobbat.

Det har varit välbehövligt för dem att börja skolan igen, om jag säger så.. Även om de verkligen har varit i stort behov av att vara lediga!

Nu har de varit otroligt duktiga och flitiga som har retat mamman till jävulens vansinne   

Knappt en timme efter jag lämnat dem vid bussen så saknar jag dem... Det är så tomt och tyst här hemma nu   

Ingen som ropar efter mig och ingen som kommer springades bara för att ge en spontan kram   

Och ingen som kommer springandes och skikandes:

- "Mammaaaa, hjääääälp!! Han tänker slå mig!!"

- "Mammaaaa, vet du vad han säger? Han säger att...."

- "Du är världens dummast mamma!"

- "Mamma, du ska göra det!"

Nä suck, det är nog ganska skönt att de inte är hemma ändå   

   Älskade ungar   

Myslirar´n   

På torsdagmorgon beger jag och Morris oss till stan på Djurkliniken . Han har tid för kastrering, chipmärkning och vaccination.

Kastrera - Vill inte att han springer runt och strör sin vildhavre. Finns redan så många oönskvärda katter i världen.

Chipmärka - Lättare att se var Morris hör hemma om han springer bort, blir överkörd eller om han får för sig att byta hem.

Vaccination - För att hålla allvarliga sjukdommar borta.

Under tiden han får vakna och piggna till tänker jag fara iväg och shoppa några julklappar. Måste börja någonstans..

På lördag ska jag och Lars fara iväg och fortsätta shoppandet. Jag bävar verkligen för det! Det lär ju vara kö, på kö. Och för att inte nämna trafiken.. Hu   

Ett par timmar har jag nu varit på Elias rum och städat och rensat. I väntan på att få fara till kyrkan..

Nej nej, jag ska bara dit ändå. Bara för att.

De enda gånger jag är i kyrkan är de få gånger som det är dop, bröllop eller begravning. Och hur ofta är det? Inte ofta..

Men de gånger jag väl är där så känner jag ett lugn, en frid.

Jag nämnde det för mamma häromdagen hur jag känner, och då bestämde vi att vi ska fara till kyrkan idag.

Det är kanske det jag behöver, att gå i kyrkan.

Vem vet, jag kanske blir religös på kuppen om jag går tillräckligt ofta   

Nä, bäst att skynda på..

Glad var jag i morse då jag skulle till en vän och dricka kaffe idag på förmiddagen. Men se, maken skulle tydligen ha bilen och jag blev vackert hemma.

Och ja, jag blev sur.

Med sura miner var jag tydligen också tvungen att plocka i och ur diskmaskinen. För vilken gång i ordningen vet jag inte    Vi har en sådan där omodern diskmaskin som inte gör det jobbet själv..

När jag sitter här och känner mig sur likt surare än en citron kommer Morris upp till mitt knä och lägger sig tillrätta.

Nu är mitt sura jag som bortblåst, precis som löven i höststormen idag!

Tack älskade Morris som känner när matte behöver muntras upp  

För vilken gång i ordningen som jag kollar på tatueringar vet jag inte. Nu sitter jag, återigen, och kollar.

Hade jag inte gjort tatueringen jag har, skulle nog blomman troligtvis ha hamnat på axeln.

* Jag vill göra en tatuering på axeln .

* Jag gillar vargar.

* Jag vill ha en tatuering med en blomma.

...Hjälp...   

Precis idag, fast år 1916, föddes en varmhjärtad kvinna

vid namn Anna Margareta Elisabeth.

Hon var min mormor, min högt älskade mormor.

Grattis på din dag 

Du är fortfarande saknad,   

trots att det är 14 ½ år sedan du lämnade jordelivet..

Men äntligen... Fredag   

Skönt!

Pappa har sovit över ett par nätter,

eftersom att farmor är inlagd på sjukhuset.

Hon blev inlagd i tisdagskväll..

I morse for pappa återigen till farmor.

Det blir många mil dessa dagar för pappa..

Närmre 100 mil innan han är hemma ikväll igen.

Men att köra så mycket bil på så få dagar,

det är ju bara små petitesser.

Krya på dig, farmor.

Min superfarmor   

Ärligt, hon är en riktig järnlady!

Det här är första gången i hennes liv som hon är inlagd på sjukhus.

Läkarna kunde inte hitta någon journal på henne   

Och knappt några mediciner har hon heller ätit i sitt liv.

De ni   

Jag menar, hur många är det som är

(snart) 85 år och har den turen?!

Min farmor..