Vi är 4 stycken, varav två vuxna, som bor i vårat hus. Men bara EN som städar, hur går det ihop? Är det bara för att jag är född kvinna som lotten ligger på mig? Eller?

Jag är så frustrerat trött, less och grinig på att det alltid bara är jag som ska styra upp här hemma. Alltid bara jag som ska städa. Gaaaah   

Men de övriga i familen då?

Det ska bli förbaskat skönt att maken ska fara bort på jobb några dagar nu, så behöver jag inte reta upp mig ett dugg!

Fast egentligen.... det kommer att bli jäkligt tomt utan honom   
Vem ska jag då ventilera dagen med om dagen som varit? Vem ska jag då dricka mitt kaffe med om kvällarna?

Det kommer att bli tomt, väldigt tomt...

Men det är faktiskt välbehövligt att vara ifrån varandra, så man får längta efter varann och känna saknad   

Som tur är är det inte ofta han far bort.