Tala om för mig att du älskar mig, i ord, handlingar och gester. Och gör det ofta. Utgå inte från att jag redan vet det. Beröm mig ofta för det jag gjort bra och kritisera mig inte när jag misslyckas utan trösta mig. Ta inte allt jag gör för dig för givet. Tecken på glädje och uppskattning uppmuntrar mig att fortsätta.

Tala om för mig när du känner dig nere, ensam eller missförstådd. Jag blir starkare av att veta att jag äger förmågan att trösta dig. Att förrtänga sina känslor kan vara nedbrytande. Kom ihåg att fastän jag älskar dig kan jag inte läsa dina tankar.

Dela med dig av dina glädjeämnen. De ger livskraft år vårt förhålllande. Det är härligt att ha våra alldeles lyckodagar att fira. Ge små kärleksbevis helt spontant.

Undergräv inte min identitet genom att säga att det jag ser och känner inte är viktigt eller att jag inbillar mig. Om jag ser eller känner något är detta min upplevelse och därför är den betydelsefull och verklig.

Smek mig. Håll om mig. Krama mig. Min kropp och själ får nytt liv genom sådana ordlösa ömhetsbevis.

Visa andra att du uppskattar mig. Att du öppet visar din kärlek får mig att känna mig betydelsefull och stolt.

Igår hade jag inget bättre för mig så jag gick och la mig. Tidigt. Tidigt för att vara mig.

Strax vid 23-tiden somnade jag och sov till 08:00 i morse. Med undantag på en timme..

Trodde att jag skulle kännna mig på bättre humör när jag vaknade och med 9 timmars sömn, men icke.

När jag vaknade låg jag länge i sängen innan jag klev upp..

Sörplar nu kaffe och hoppas på att ett under ska ske..

Hade jag bara haft mer pengar i fickan hade jag utan tvekan farit till stan på Drakborgen med ungarna.

Så jag hade fått rensa hjärnan på onödigt skräp som ligger i vägen för det bra måendet.

Men vänta, Drakborgen är antagligen stängt idag, då det är påskdagen..

Jaja, vi hade i alla fall kunnat stuckit iväg och ätit lunch på MAX!

Nä, Facebook ska väl kollas av, i vanlig ordning. Och vänta in att sambon ska piggna till så jag får fara och hämta honom.